Kommunerna kring Stockholm och Mälardalen har generellt sett flest valfrihetssystem och precis som tidigare år återfinns 2026 flest valfrihetssystem i Stockholms kommun.

Valfrihetssystem är ett alternativ till upphandling enligt upphandlingslagarna. Kommuner och regioner kan införa valfrihetssystem för vissa hälsovårds- och socialtjänster. För kommunerna är det frivilligt medan det för regionerna är obligatoriskt inom primärvården.

Valfrihetssystemen omfattar exempelvis äldreomsorg, social omsorg för personer med funktionsnedsättning, barnmorsketjänster och tjänster utförda av allmänpraktiserande läkare. Arbetsförmedlingen har möjlighet att använda valfrihetssystem inom myndighetens arbetsmarknadspolitiska verksamhet.

Av de totalt 427 valfrihetssystemen finns 301 i kommunerna. Av dessa avsåg 135 vård i hemmet (hemtjänst), följt av tjänster för dagcenter och social omsorg för handikappade. Samtliga regioner och 149 av kommunerna hade minst ett valfrihetssystem i drift.

Annonserade valfrihetssystem i Sverige 2026

– Vi är positiva till införandet av systemet för samordnad registerkontroll och välkomnar lagändringarna. Vi stöttar också Bolagsverket i arbetet med att införa systemet. Att underlätta informationsdelning mellan upphandlande organisationer och andra aktörer kommer bli en stor del av vårt bidrag till arbetet mot arbetslivskriminalitet och välfärdsbrottslighet framöver, säger Henrik Grönberg, jurist på Upphandlingsmyndigheten.  

Behov av fortsatt utredning och regelreformering 

Såväl Bolagsverket som Domstolsverket har dock pekat på flera utmaningar i införandet av systemet för samordnad registerkontroll. Enligt Bolagsverket finns det flera svårigheter kopplat till teknisk integration mot de registerförande myndigheterna. Bolagsverket och Domstolsverket har också lyft att det finns flera delar kring hanteringen av uppgifter i brottmålsdomar som behöver lösas. 

Upphandlingsmyndigheten betonar att denna lagändring endast utgör ett första steg i arbetet med att tillgodose en effektiv leverantörskontroll som motverkar att det offentliga anlitar oseriösa leverantörer. 

– Upphandlingsmyndigheten liksom en rad andra remissinstanser har pekat på möjligheten att utveckla systemet, till exempel med uppgifter ur även andra myndigheters register. Bolagsverkets slutredovisning av uppdraget ska också innehålla förslag på fortsatt utveckling av systemet, säger Henrik Grönberg.  

Bolagsverket har fått i uppdrag att utveckla systemet under 2025–2027. Systemet ska kunna tas i drift under 2028. 

Regering och riksdag har även beslutat om ändringar i lagen (2008:962) om valfrihetssystem som i princip innebär att samma uteslutningsgrunder ska gälla i den lagen som i LOU. Nya regler om uteslutning i LOV den 1 juli 2026

Läs mer:

• Regeringens proposition: Förenklad leverantörskontroll vid upphandling (prop. 2025/26:177)  
• Finansutskottets betänkande: Förenklad leverantörskontroll vid upphandling (2025/26:FiU42) 
• Förordning (2026:890) om samordnad registerkontroll i samband med upphandling 
• Leverantörskontrollutredningens betänkande: En samordnad registerkontroll för upphandlande myndigheter och enheter (SOU 2023:43) 
• Uppdraget till Bolagsverket att utveckla ett IT-system för samordnad registerkontroll (myndighetens regleringsbrev för 2025) 
• Upphandlingsmyndighetens remissvar över Leverantörskontrollutredningens betänkande

Den nya bestämmelsen har införts då lagstiftaren ansåg att bestämmelsen om tjänstefel och övriga straffrättsliga bestämmelser inte täckte in alla de ageranden som lagstiftaren ansåg vara straffvärda. Då det krävs uppsåt för att dömas enligt den nya bestämmelsen indikerar det att bestämmelsen är avsedd att ta sikte på allvarligare fall av oönskat beteende.

Vad innebär den nya bestämmelsen för mig?

Det nya brottet kan bland annat aktualiseras i samband med överträdelser av upphandlings- och statsstödsreglerna.

I förarbetena till den nya bestämmelsen lyftes offentlig upphandling och kommunalt stöd till enskild näringsverksamhet som några av flera områden där det ansågs nödvändigt att det finns en straffrättslig reglering för att motverka vissa beteenden. Däremot omfattas inte författningsreglerad stödgivning då sådan handläggning utgör myndighetsutövning och då omfattas av de bestämmelser som gäller för det brottet.

Det räcker inte med att en förvaltningsdomstol meddelar en dom som vinner laga kraft och som fastställer att en upphandling ska göras om, eller rättas, för att den inte genomförts i enlighet med tillämplig upphandlingslagstiftning för att någon ska kunna dömas för det nya brottet. På samma sätt kommer fastställandet av en överträdelse av statsstödsreglerna eller kommunallagens bestämmelser i övrigt inte heller att vara tillräckligt för att det ska vara fråga om ett straffbart agerande.

– För den som utifrån sina förutsättningar gör sitt bästa för att tolka och följa tillämplig lagstiftning kommer det nya brottet inte att innebära någon skillnad i det vardagliga arbetet, säger Mattias Ljungkvist, jurist på Upphandlingsmyndigheten.

Vilka personer omfattas av den nya bestämmelsen?

Bestämmelsen omfattar såväl tjänstemän och uppdragstagare i stat, kommun och region som förtroendevalda i politiska organ.

Vad krävs för att brott ska vara uppfyllt?

För att det ska föreligga ett brott enligt bestämmelsen behöver flera saker vara uppfyllda.

Vad gäller att handlingen ska ha skett i strid med lag eller annan författning anger lagstiftaren i förarbetena till bestämmelsen att rena felbedömningar i fråga om att åtgärden skulle ha varit förenlig med lag eller annan författning faller utanför vad som är straffbart. Detsamma gäller situationer där det är osäkert vad som utgör gällande rätt eller när någon försökt men misslyckats att fullgöra sitt åtagande att agera i enlighet med lag eller författning. I det sammanhanget kan också lyftas att svensk praxis som rör offentlig upphandling och statsstöd är relativt spretig och det finns många frågor där rättsläget är oklart.

Med ”någon annan” menas en annan person eller ett organ, till exempel ett företag, en stiftelse, en förening eller en kommun. Även åtgärder som vidtas för att gynna till exempel en vän, släkting eller ett lokalt företag, utan att gärningsmannen själv har någon nytta av åtgärden, omfattas.

Förmån avser både ekonomiska förmåner och sådana av icke-materiell art. Förmåner av ekonomiskt slag kan till exempel vara kontanter, ett fördelaktigt kontrakt, ett arvode, rabatter, upplåtelser av nyttjanderätt, arbetstjänster, provisioner, lån, borgensåtaganden och varukrediter. Andra förmåner kan vara exempelvis en anställning eller ett betyg.

Bedömningen om en förmån är otillbörlig ska göras med beaktande av samtliga omständigheter och utifrån det intresse som bestämmelsen avser att skydda. Utrymmet för att en förmån inte ska anses vara otillbörlig är enligt förarbetena till bestämmelsen litet i verksamheter där inslaget av offentlig maktutövning är stort, exempelvis inom rättsväsendet eller i andra verksamheter där förtroendeskadorna kan bli stora, som vid offentlig upphandling.

Relaterad information

Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar, prop. 2025/26:217

Straffrättsliga åtgärder mot korruption och tjänstefel, SOU 2025:87

Innovationsveckan anordnades första gången 2019 och idag ingår Sveriges kommuner och regioner, Vinnova och Upphandlingsmyndigheten i projektgruppen. De senaste åren har Innovationsveckan etablerats som en viktig arena för innovationsfrågor i offentlig sektor och konceptet lockar många arrangörer och deltagare. Förra året arrangerades över 60 aktiviteter. 

Vägledningen består av en allmän del som vänder sig till alla som jobbar med aktivitetskravet och en fördjupande checklista som är ett stöd för kommunjurister eller liknande kompetenser som bör involveras vid en statsstödsbedömning i en kommun. 

Läs vägledningen här

Statsstödsfrågor med anledning av aktivitetskravet för försörjningsstöd 

- Vi ser positivt på detta uppdrag, om fler företag deltar i offentliga upphandlingar öppnas möjligheter för fler innovativa lösningar, säger Mårten Janerud, Avdelningschef för Affärsutveckling & IT på Upphandlingsmyndigheten.

I samband med att Upphandlingsmyndigheten tilldelades uppdraget bjöd civilminister Erik Slottner in ett antal innovativa företag till ett rundabordssamtal. Syftet var att få in deras erfarenheter inför regeringens fortsatta arbete med att förenkla för små och medelstora företag att delta i offentlig upphandling.

På mötet diskuterades deras erfarenheter av att göra affärer med offentlig sektor, vad de ansåg fungerade bra och vilka de största utmaningarna var samt hur de upplevde stödet från myndigheter såsom Upphandlingsmyndigheten och om de saknade något.

Under samtalet konstaterades att innovationsupphandling behöver användas mer, vilket kräver utbildningsinsatser, bättre vägledning, fler utbildningar och ett kompetenscenter.

- För att stärka Sveriges digitala suveränitet behöver fler innovativa lösningar nå ut i offentlig sektor. Det måste bli lättare för företag som levererar digitala tjänster att hitta och delta i upphandlingar, skriver civilminister Erik Slottner i ett pressmeddelande efter rundabordssamtalet.

För att skapa synergier mellan olika initiativ ska Upphandlingsmyndigheten inom ramen för uppdraget bland annat ta tillvara slutsatserna från Kammarkollegiets förstudie om ett dynamiskt inköpssystem för innovativa digitala lösningar. Upphandlingsmyndigheten ska även inhämta synpunkter från Skatteverket och Försäkringskassan som etablerar en AI‑verkstad för offentlig förvaltning.

Uppdraget ska redovisas till Finansdepartementet i samband med Upphandlingsmyndighetens slutredovisning av arbetet med färdplanen för de offentliga affärerna.

De nya reglerna om uteslutning i LOV liknar mer de regler för icke-direktivstyrd upphandling som finns i lagen om offentlig upphandling (LOU). De nuvarande bestämmelserna om uteslutning av sökande i LOV är mestadels utformade med vissa bestämmelser i 2007 års LOU som förebild. Sedan de reglerna infördes i LOV har LOU:s grunder för uteslutning ändrats. Dels utifrån de idag gällande upphandlingsdirektiven, dels utifrån Förenklingsutredningens förslag på enklare regler för icke-direktivstyrda upphandlingar.  Vissa justeringar i de nya reglerna av uteslutningsgrunderna i LOV har dock gjorts för att bättre återspegla de förutsättningar som gäller för valfrihetssystem. Samtliga uteslutningsgrunder som anges i lagen är fakultativa, det vill säga att de är frivilliga att tillämpa av den upphandlande myndigheten.

En annan förändring är att det blir tillåtet för den upphandlande myndigheten att utesluta en sökande på andra grunder, som den själv bestämmer. Det vill säga att det är möjligt för den upphandlande myndigheten att addera andra uteslutningsgrunder än de som uttryckligen följer av lagen. De egna uteslutningsgrunderna måste framgå av förfrågningsunderlaget.

Det införs också en skyldighet för en upphandlande myndighet, innan den beslutar att utesluta en sökande, att ge sökande möjlighet att inom en bestämd tid yttra sig över de omständigheter som enligt myndigheten utgör skäl för uteslutning.

Enligt de nya reglerna framgår det inte längre uttryckligen vilka intyg och bevis som den upphandlande myndigheten ska godta för att styrka att det inte finns några omständigheter för uteslutning. Enligt lagstiftaren innebär detta inte någon större ändring i sak, bland annat då den upphandlande myndigheten fortsatt ska tillämpa såväl principen om ömsesidigt erkännande som proportionalitetsprincipen (1 kap. 2 § LOV). Som exempel anges att det inte är förenligt med proportionalitetsprincipen att kräva intyg som inte utfärdas i den sökandes hemland, inte heller torde det vara förenligt med principen om ömsesidigt erkännande att inte godkänna en sökande som är registrerad i en officiell förteckning över godkända leverantörer i ett annat land inom EES.

Lagstiftaren lyfter även fram att det för vissa verksamheter inom välfärdstjänster, exempelvis stödboende eller skyddat boende, genomförs kontroller i samband med tillståndsgivning. I vissa avseenden tangerar dessa de kontroller som får ske vid uteslutning av en sökande i ett valfrihetssystem. I sådana situationer menar lagstiftaren att det kan vara lämpligt för upphandlande myndigheter att utnyttja flexibiliteten i de nya bestämmelserna och till exempel avstå från att kontrollera uteslutningsgrunder som redan omfattas av förutsättningarna för ett tillstånd, om dessa grunder nyligen har kontrollerats inom ramen för en tillståndsprövning. Detta för att minska administrationen för de sökande.

De gamla reglerna om uteslutning gäller fortsatt för befintliga valfrihetssystem enligt LOV

Om en upphandlande myndighet har annonserat ett valfrihetssystem före de nya reglerna om uteslutning har trätt i kraft gäller fortsatt de gamla reglerna om uteslutning för det systemet. 

I förarbetena till de nya reglerna anger lagstiftaren att en upphandlande myndighet som vill använda de nya uteslutningsgrunderna behöver annonsera ett nytt beslut om att inrätta ett valfrihetssystem. LOV innehåller inte någon tidsgräns för valfrihetssystemens löptid utan anger enbart att det ska vara en löpande annonsering. Samtidigt är avtal utan tidsbegränsning inte tillåtna enligt EU-rätten. Det borde enligt lagstiftaren därmed vara rimligt att upphandlande myndigheter regelbundet ser över och annonserar om sina valfrihetssystem. En ändring av uteslutningsgrunderna görs enligt lagstiftaren lämpligen i samband med en sådan översyn av valfrihetssystemet. 

Fler ändringar av uteslutningsgrunderna i LOV kan komma

Det pågår andra arbeten som kan komma att leda till ytterligare förändringar av uteslutningsgrunderna i LOV. Det är därför viktigt att löpande söka ny kunskap på detta område den kommande tiden. 

Mer information om valfrihetssystem

Läs mer om valfrihetssystem enligt LOV och hitta befintliga valfrihetssystem på vår webbplats

Information om valfrihetssystem enligt LOV 

Hitta LOV-uppdrag

I Upphandlingsmyndighetens del av uppdraget ingick bland annat att analysera om data från inköpssystem kan användas i försörjningsanalyser och därefter ta fram förslag på hur sådan data kan samlas in nationellt.

- Upphandlingsmyndighetens analys visar att inköpsdata för offentlig sektor är mycket relevant och användbar i arbetet med nationella försörjningsanalyser. Inköpsdata kan ge en empirisk bild av offentlig sektors behov, efterfrågan och beroenden inom olika produktområden, säger Sofia Tullberg, avdelningschef för hållbarhet, statistik och analys på Upphandlingsmyndigheten.

Upphandlingsmyndigheten betonar också vikten av att inköpsorganisationer och leverantörer fortsätter att stärka förutsättningarna för att varor och tjänster ska kunna levereras vid en kris och ytterst krig. Avtalsbaserad beredskap är en viktig förutsättning i det civila försvaret. Även frågor kring säkerhetsskydd och klimatanpassning kommer att bli ännu viktigare framöver.

Upphandlingsmyndigheten ser att det nu är angeläget att ta konkreta steg framåt för att skapa en tydlig inriktning för en nationellt samlad funktion för inköpsdata:

Utöver användningen av inköpsdata i försörjningsanalyser har en samlad nationell inköpsdata en viktig funktion för att öka effektiviteten och transparensen i de offentliga affärerna. Det skulle även ge bättre verktyg för att motverka korruption, välfärdsbrottslighet och ge underlag för att analysera och utveckla de offentliga affärerna.

Upphandlingsmyndighetens lämnar rekommendationer
I Upphandlingsmyndighetens rapport har tre modeller för nationell insamling av inköpsdata identifierats och analyserats. Myndigheten lämnar rekommendationer för ett konkret genomförande för en standardiserad grundläggande tillgång till inköpsdata. I rapporten lyfter myndigheten även vikten av bland annat ökad digitalisering av de offentliga inköpen, ökad standardisering av informationen i inköpsprocessen och att e-fakturan utökas med fler obligatoriska uppgifter.

Statskontoret har nyligen fått ett regeringsuppdrag om att ta fram förslag om en nationell upphandlingsdatabas och analysfunktion för upphandlings- och inköpsdata vilket Upphandlingsmyndigheten tycker är väldigt positivt.

- Upphandlingsmyndigheten har redan etablerat kontakt med Statskontoret för att bistå i arbetet. Rapporten som vi publicerar idag blir ett viktigt underlag i Statskontorets arbete, säger Sofia Tullberg.

Ta del av rapporten i sin helhet >>

Upphandlingsmyndighetens rapport är en del av ett regeringsuppdrag till Myndigheten för civilt försvar (MCF) om att utveckla arbetet med försörjningsanalyser. Läs mer om regeringsuppdraget Uppdrag att utveckla arbetet med försörjningsanalyser - Regeringen.se

Antalet annonserade upphandlingar har i stort sett varit oförändrat under den senaste tioårsperioden. Ökningen 2025 motsvarar 2,6 procent jämfört med föregående år. Det bör noteras att statistiken enbart omfattar annonspliktiga upphandlingar – direktupphandlingar och förhandlade förfaranden utan föregående annonsering ingår inte, oavsett om de annonseras eller efterannonseras.

Den relativt stora minskningen som skedde 2022 förklaras sannolikt av att direktupphandlingsgränserna höjdes den 1 februari det året, vilket innebar att fler inköp kunde genomföras utan annonsering.

– Antalet annonserade upphandlingar är en av de grundläggande indikatorerna för att följa utvecklingen för offentlig upphandling. Att nivån har varit stabil under lång tid ger en viktig referenspunkt när vi analyserar andra förändringar i statistiken, säger Anton Fürle, analytiker på Upphandlingsmyndigheten.

Flest upphandlingar annonseras i mars

Fördelningen av upphandlingar över årets månader följer ett tydligt och återkommande mönster. Antalet annonserade upphandlingar är som högst under mars, april, maj och oktober, medan juli och augusti är de månader då minst annonseras. Mönstret har sett likadant ut år efter år och återspeglar troligen både budgetcykler och semesterperioder inom offentlig sektor. Under 2025 annonserades flest upphandlingar i mars månad.

– Det cykliska mönstret är förväntat och konsekvent över tid. För leverantörer som vill bevaka affärsmöjligheter inom offentlig upphandling är det värdefullt att känna till när aktiviteten typiskt sett är som högst, säger Anton Fürle.

60 procent direktivstyrda upphandlingar

År 2025 omfattades 60,4 procent av alla upphandlingar av EU:s upphandlingsdirektiv. Det är en ökning med 2,9 procentenheter jämfört med 2024. En upphandling som överstiger EU:s tröskelvärden kallas direktivstyrd och ska som regel annonseras både i EU:s gemensamma annonsdatabas TED och i en nationellt registrerad annonsdatabas. För upphandlingar som inte når upp till tröskelvärdena gäller i stället en enklare reglering enligt de svenska upphandlingslagarna.

Tröskelvärdena beslutas av Europeiska kommissionen och varierar beroende på vad som upphandlas och vem som upphandlar. Att andelen direktivstyrda upphandlingar ökar kan indikera att fler kontrakt når upp till de nivåer där EU-reglerna träder in, vilket ställer högre krav på processen.

Nya statistikartiklar på webben

Drygt 18 000 upphandlingar annonserades 2025

Kommunerna annonserar flest upphandlingar 2025

Annonserade upphandlingar för 982 miljarder kronor 2025

Tjänsteupphandlingar vanligast 2025

LOU tillämpades i nära nio av tio upphandlingar 2025

Miljökrav i nära en fjärdedel av upphandlingarna 2025

Krav om social hänsyn i 10 procent av upphandlingarna 2025

Knappt 430 innovationsupphandlingar 2025

Möjligheter och utmaningar på en förändrad spelplan